Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
NXARKIV,
Rosita och Lotty, Gusten, Kiss, Stellan och
Elias kommo inte tillbaka till Eka. När Petra
hörde efter på gästgivargården hade de rest.
Kanske de blivit skrämda och trott att de måste
vittna i den förskräckliga mordhistorien. Lotty och
Rosita hade låtit hälsa mycket med många böner
om överseende för deras brådstörtade avfärd och
lugnande försäkringar att de sannolikt snart skulle
komma tillbaka. Om ej, skulle deras kvarlämnade
bagage skickas efter dem.
Några dagar senare fick Agda ett brev från
Gusten. Hela sällskapet hade farit till Hönsekind,
grevens störa stamgods i Värnamo- och Jön-
köpingstrakten. Gusten skrev trött och med sneda
bokstäver, som påminde om hans sätt att dra mun-
nen på sned, att om deras hustrur Agda och Fride-
borg ville skulle de, Stellan och han, inte sätta sig
emot en liten skilsmässa.
Emellertid bad han dem vänta något, till dess
han kommit till Stockholm och fått sina affärer
uppklarade och ordnade. Då han använde uttrycket
»en liten skilsmässa», var det omöjligt att fullt
förstå vad han menade. Kanske ville han blott säga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
