Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
bli ännu vackrare. Hon höll upp sin hand fram-
för den lille. Då kom Angela åter att tänka på
hur Agda förr berättat sagor för dem och hur
hennes händer formats till flygande fåglar som de
följt med häpna blickar. Barnet stirrade på Agda
utan att se henne, Vad rörde sig inne i det där
lilla huvudet med den svarta tofsen utanpå? Fun-
nos där redan bilder av ett soligt rum, av Fride-
borgs ansikte och sängens omhängen? Hade de
redan utplånat intrycken av moderlivets innan-
döme med blods och musklers röda väggar? Det
kunde de inte veta.
Nu sträckte Sara sig fram.
— Nu är det då min tur, sade hon.
Så fick hon till sist den lille i sin famn. Hennes
ansikte darrade. Hennes arbetshänder blevo mjuka
och ivriga. Hon vandrade bort över golvet ifrån
de andra för att få ha honom för sig själv.
— Kom med ut på en promenad, Frideborg,
sade Angela.
— Nej, jag orkar då rakt inte gå som ni, sade
Frideborg. Jag tycker bättre om att sitta här.
Då de inte kunde övertala henne, gingo de
själva ut.
De togo skogsvägen bort till Ekered. Nu porlade
det av små muntra rännilar över stigen. Den var
hal och svår att gå på. Agda tog Angela under
armen, Hon stannade, och då måste Angela också
stanna.
— Vad har det varit med dig, Angela, de här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
