Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Skandinaviska författarinnor och kvinnofrågan. Skymtande ideal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„0m kvinnorna i Finland i allmänhet icke
äro upplysta — hvenis är felet? — är det
icke familjefädernas? Hvarför leda de icke
sina döttrars moraliska uppfostran såväl som
sönernes? Medan hustrurna äro upptagna
af sina husliga plikter, kunde männen i
stället för att röka den ena pipan tobak efter
den andra, roa sig med att vidga det svaga
könets idékrets. Om de det gjorde, behöfde
de icke beklaga sig öfver tanklöst kött, ty
kvinnorna äro icke dummare än männen".
Yttrandet är ju högst märkligt för den tid,
då det framträdde; helt säkert hörde icke många
unga kvinnor här sådana åsikter på
aderton-hundratrettiotalet uttalas af en annan kvinna.
Af Fredrika Bremer har fru Runeberg
mottagit stora, oomtvistliga intryck. Men man
frestas ock att ställa upp henne invid
Camilla Collett och de danska systrarna Fibiger;
ehuru hon troligtvis icke blifvit direkt
påverkad af deras skrifter, är hon dock till
ande och åsikter i släkt med dem och har
till sin inre utveckling såsom författarinna att
framvisa i många fall liknande erfarenheter.
Den norska författarinnans lif gestaltade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
