Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Fru Catharina Boije och hennes döttrar. En berättelse från stora ofredens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinnelaget, det oförvägna modet och den
beslutsamt snabba dådlusten. I Cecilias
karaktär spåras ett genljud af den nyvaknande
fosterländskheten, som dock kanske i själfva
verket mera tillhör författarinnans än Cecilia
Boijes tid.
Sålunda får Cecilia säga till systern med
anledning af att ståndspersonerna i landet i
allmänhet voro mera svenskar än finnar:
„Men jag är verklig finska. Ser du, den
gamla Vappo, som var min amma, hon var
just en af de allra djupaste finskor. Du
känner endast hennes stela yttre, hennes
fåordighet, hennes vedervilja mot att (råd) bråka
något svenskt ord; men jag känner hennes
varma trohet, det dunkelt glödande, sagolika
djupet af hennes inre, den nästan hemska
tjusningen af hennes sånger. Ofta tyckes
mig att hon måtte veta och se mera än
andra människor. Ja, jag räds stundom för
mig själf; det förekommer mig, som om jag
af henne skulle emottagit en af mig själf
oförstådd gåfva att ana något utom det
närvarande".
Detta visionära drag, sammanställdt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
