Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fru Brahe till Erichsholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V.
Våren hade för länge sedan komit. Sundet låg blått och glittrande; alla marker och vångar lyste gröna, och björkarnes nyss så glänsande gula lövfärg hade även den förbytts i smaragd. De silvergrå, plymascherade hägrarne, som i stora skaror byggde och bodde i de höga bokarna över kärret strax bredvid Erichsholms vita slott, hade redan ungar, och kretsade nu skrikande omkring trädtopparna.
Fru Sophia Brahe hade återvänt till sitt gods efter besöket hos sin broder. Hon hade fått ett behov av ensamhet. Hennes lille son fick långa stunder leka för sig själv i solskenet i den stora salen med de vävda tapeterna. Själv kunde hon då sitta orörlig i en stol med handen under kinden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
