Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märksamket, hon är sin mor skyldig! 1 sanning,
Margaretha, ditt svar var besynnerligt! Hvad vill denna
qvinna? Kommer hon for att få ersättning lör den tid, du
vistats hos henne? Se hvilken försummelse, att det
blif-vit uraktlåtet att gifva henne den. Men jag har ogerna
något ögonblick velat sysselsätta mina tankar ät detta hall.
Att godtgöra henne, hade dock ej bordt underlåtas.“
„Hennes ärende är att se mig och hemta åt mig
en läcker ost, som hon kan tillreda, och som hon vet
att jag särdeles tycker om.“
„Margaretha,“ sade fru Catharina, ,.gif denna
qvinna penningar såväl för din vistelse hos henne,
som för osten. Min dotter bör ej stå i förbindelse hos
en bondhustru.“
„Förlåt, min mor, men jag tror hon skulle finna
sig sårad af ett sådant anbud.“
Åter mulnade fru Catharinas blick, men hon kunde
ej glömma, att Elli var oskyldig till det förhållande,
hvari Margaretha stod till Magnus, och att hon endast
i välmening lemnat skydd åt båda. Hon bekämpade
derföre sin motvilja så mycket som möjligt och sade:
„har du genom ditt uppförande ställt dig till henne
i ett sådant förhållande, att du ej kan bjuda henne
penningar, så är det ett stort fel, men som nu mera
ej kan hjelpas. Tjenst utan gengåfva egnar dig dock
icke att emottaga. Se här,“ hon framtog ur en låda
af en valnötsbvrå med messingsbeslag och krokiga
fotter en bröstnål, „gif henne denna, hon kan begagna
den att ihopfästa sin kyrkhalsduk.**
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>