Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ty han var en frikostig man, tyngde fröken Steen desto
mer. Det ämnet aktade sig Krister hädanefter att
beröra. Då voro romanerna lämpligare att dryfta. Han
roade sig åt fröken Steens naiva förvåning över vad
hon läst. Ibland berättade hon för honom på sitt torra
sätt en hel historia, vilkens invecklade trådar hon
förgäves sökt reda upp.
— Det är så konstigt! sade hon.
Då skrattade Krister. Hon blev inte stött över hans
skratt. Sedan förklarade han för henne, att just så
måste det gå, det var alldeles riktigt. Hon lät honom
hålla på. Det var så roligt, att någon försökte
förklara något för henne. Ibland såg hon tankfullt på
hans ansikte. Hur gammal var han? Snart aderton år!
Och då räknade hon efter. Om hon gift sig vid ett
par och tjugu år kunde hon ha haft en sådan stor
son. Hon kunde varit hans mor — mor till den där
stora vackra gossen. Inför denna tanke syntes
romanernas händelser henne obetydliga.
Det hade blivit ljusare och vänligare i luften kring
fröken Steen dessa dagar. Hon väntade inte mera på,
att man skulle bjuda henne av assietterna vid
måltiderna, beredd att känna sig sårad över att man
förbigick henne. Det var bara ett av de små yttre tecknen
på, att fröken Steens förkrympta själ började öppna
sig långsamt och försiktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
