Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vad skall det bli? frågade han.
Hon såg på honom över sömnaden.
— En kudde till soffan, svarade hon.
Stefan höll ännu tyget mellan sina fingrar. Nu
lutade han sig fram liksom för att närmare betrakta
de konstfärdigt fullbordade figurerna, men i själva
verket insöp han den doft av blomma, som följde
med alla Esters kläder och saker. Han kände sig
plötsligt intagen av henne, liksom den där gången på
tåget, då hon sagt någonting om att hon inte kunde
hjälpa honom med Tyra, eftersom hon inte var
husmor i hans hem. Den svaga doften, som hennes kläder
utandades, omvärvde honom med den hemlika ro och
stillhet, som tycktes behärska hela detta rum. Kanske
för första gången var Ester mycket nära en orolig
och het panna, som skulle velat hämta styrka genom
det milda trycket av hennes hand. Men hon visste
ingenting därom.
Senare på kvällen, då Stefan för länge sedan gått
och de andra voro på sina rum, dröjde Ester ensam
i salongen. Hon plockade i ordning på bordet, sköt
stolarna rätt, stängde locket till flygeln. Det lyste
ännu i brasan. Hon rörde om i den, och glöden föll
tillsammans med ett svagt klirrande. Ovanpå hörde
hon Krister gå ett par slag av och an i sitt rum. Vad
hans ögon lyst, då doktorn talat om ryskan och hennes
dans! Hon hade inte lagt märke till fröken Steens
förvirring. Så rodnade hon långsamt. Hon tänkte på
hur doktorn böjt sig över hennes knä för att se på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
