Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så nära Esters vita nacke. Men intrycket
förflyktigades, då han visade de båda damerna omkring i sitt
hem.
Ofta få de föremål, som man i allmänhet knappast
tittar åt, därför att man blivit så van vid dem, ett
nytt och festligt skimmer över sig, då man visar dem
för andra. Stefan hade några gamla saker efter sin
mor. Nu gladde han sig åt att Ester genast upptäckte
dem. Hon beundrade en sekretär, vilken stod i
rummet innanför salen, som förut varit hans mors rum,
men som Stefan nu förvandlat till bibliotek. Ester
strök med varsam hand över den buktiga ytan.
— Ser du, Annie, sade hon. Är den inte vacker?
Annie sköt leende fram sitt huvud. Hennes goda
lynne hade kommit igen. Hon såg strålande ut.
— Jag borde ha andra gardiner, sade Stefan och
kastade en bedrövad blick på de urblekta gröna, som
hängde framför fönstren. Säg mig, vad skulle det
vara för färg?
Ester gav rummet en granskande blick. Där funnos
en del vackra möbler, och väggarna voro klädda med
böcker, men ändå gjorde rummet i sin helhet ej något
hemtrevligt intryck. Alla saker stodo rakt och
korrekt, och på bordet lågo papper, kniv och ett
par-prydliga illustrationsverk i rät vinkel mot varandra.
Hon gick fram till fönstret och såg sin egen trädgård
på andra sidan vägen. Så nära vi bo varandra, tänkte
hon. Hon vände sig mot de andra.
— Hur skulle det vara med blå gardiner? sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
