Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regemente, en riktig skval lerbvtta, händelsevis gått
förbi och gjort honnör, i det han förvånad och
småskrattande betraktade dem båda.
— Och nu, fortfor Annie, inbillar du dig allt
möjligt, lilla Ester? Du är gammaldags — jag menar
inte, att jag är så fasligt modern, att jag inte inser,
att det ej är fullt juste för en dam att ligga kvar i
en ungkarlsvåning över natten i stället för att gå
hem. Men du har fördomar, gamla fina fördomar, det
förstod jag genast. Till exempel anser du nu, att jag
begått en otrohet mot min man, att jag helt enkelt
måste gjort det, bara för att jag varit hos Ivar i natt.
Nej, neka inte, du är full av sådana fördomar!
Egentligen äro ni förfärligt omoraliska, ni gammaldags
hederliga kvinnor — om man kinesar hos en herre en
natt, kan det inte gå av för mindre än ett
äktenskapsbrott. Nehej du!
Och Annie kastade sig skrattande tillbaka i sängen.
— Jag bryr mig inte om dig eller vad du gjort,
sade Ester ond. Jag tänker på Albrekt.
Annie satte sig upp i sängen och såg med runda
ögon på Ester.
— Nej, du bryr dig inte om mig, sade hon och
hennes bleka ansikte fick med ens en hög rodnad.
Vem bryr du dig egentligen om? Albrekt? Å nej.
Har du då hans förtroende? Har du en aning om hur
han ser på saker och ting.
Annie nästan stammade i sin iver att finna något
att reta Ester med, och som tanklösa människor ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
