Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina patienter, som affärsmännen sina kunder, efter
hur mycket pengar de kunde ta in på dem, inte heller
erinrade hon sig andra, som låtit sitt yrke urarta till
rena slentrianen. Flickårens drömmar blossade upp
och tände en strålring av ljus kring Stefans
läkar-gärning. Hon kände den icke alls, hon visste bara
med sin nyvaknade svärmiska envishet, att den måste
vara fylld av kärlek och uppoffring.
Men det besynnerliga var att alla dessa funderingar,
denna känsla, som gjorde henne sådant nöje, ändå
liksom uppstått ur intet. Om någon annan än Stefan
just då kommit i hennes väg, hade han blivit
föremålet för hennes känslor. I grunden var det endast
hennes otillfredsställelse och hennes hunger efter
sympati, vilka sträckte sig efter någon, som kunde mätta
henne. Dunkelt anade hon också detta, men utan att
det på något sätt dämpade hennes glädje.
En dag påminde Annie henne om, att de borde gå
till doktorn och sätta upp gardinerna: Ester hade nu
skaffat de där blå gardinerna och Stefan hade vid
något tillfälle leende sagt, att han hoppades hon skulle
hålla sitt löfte.
En eftermiddag gingo Ester och Annie alltså åter
till Stefans villa. De småpratade under vägen
muntert med varandra. Sedan den där gången Annie varit
borta över natten hade Ester icke berört denna
händelse vidare. Annie, som verkligen varit litet orolig
för att Ester skulle bli obehaglig mot henne, hade till
sin förtjusning märkt, att Ester i stället visade sig
vänligare och mer tillmötesgående än förut. Detta till-
13. — Krusenstj erna, Fru Esters pensionat.
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
