Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon for in till staden redan på middagen efter att
ha lovat att möta mig här. Men när jag nyss för
säkerhets skull ringde till hennes bostad, klagade hon över
att hon hade en så svår migrän, att hon omöjligt kunde
gå. Hon hälsade och bad så rysligt mycket om ursäkt.
Nu hade ni väl redan skaffat biljett åt henne?
—- Det gör ingenting, sade Stefan muntert. Men för
att ni ej skall vara ledsen, så kan jag försöka att få
lämna igen den i luckan. Den går nog åt. Det är ännu
en hel kö där inne i vestibulen.
Men inom sig tänkte han, att det var en av Annies
vanliga nycker. Förmodligen hade hon blivit ond på
honom, på grund av att han inte velat ge henne mera
morfin.
Ester hade en ljus klänning på sig, och medan hon
hastigt ordnade sitt hår framför spegeln i korridoren,
stod Stefan på avstånd och betraktade henne. Hon
fick syn på honom i spegelglaset och rodnade lätt.
Andra damer trängdes omkring henne. Hon såg
ståtlig ut ibland dem. Hennes axlar höjde sig över de
andras.
En fläkt av värme, blandad med parfymångor, slog
emot dem, då de stego in i den nästan fullsatta
salongen. De funno sina platser. Ljusen slocknade.
Ridån gick upp.
Det var en av dessa salongspjäser, där de
uppträdande, kostymerade till lorder och societetsdamer,
genom flera akter underhålla varandra i små
föredrag, som hopplöst treva efter en poäng. Där fanns
en odåga, en rolighetsminister också, som alla skrat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
