Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans nacke. Den kittlade honom. Den gjorde honom
ond, utan att han förstod varför. ”Du — hade — rätt.’5
Orden, som hon tvingat honom att säga, brände
honom nu. Varför ville hon, att han skulle säga dem
just när han kysste henne? Det for igenom honom,
att hon helt säkert visste, varför han var förälskad i
henne. Hon kände sin makt.
De började åler gå framåt. Han tryckte med en
skälvning hennes arm, men hon gav honom ingen
tryckning tillbaka.
— Jag vill hämnas, sade hon igen.
Han kunde inte förstå, vad hon menade.
— Begriper du inte? Hennes röst lät obehärskad.
De där damerna ute vid pensionatet, de äro
högfärdiga, skall du tro. De ha fina parfymer, så att luften
omkring dem doftar som av blommor, men i deras
själar växa minsann inga blommor, å nej! De ljuga
och de stjäla. Tror du mig inte?
— Jo — jo, viskade han, ännu vimmelkantig av
hennes kyssar.
Han hörde, att hon var ursinnig, och han kände
inte igen henne riktigt.
— Jag är bara en tarvlig flicka, fortsatte hon. Jag
har inte fått uppfostran, ingenting av allt det, som de
andra ha. Men ändå stjäla de, och jag gör det inte.
Det var som om hon krampaktigt bitit sig fast vid
ordet ”stjäla”. Han visste inte, vad han skulle säga.
Bakom hennes ord anade han en starkare känsla, en
drivkraft, som han inte kände.
Det stod en bänk litet längre fram, hon slet sig ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
