Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19 (28 aug.) - De olympiska spelen. Av Einar Rosenborg. Med fotografier - Solstrålar. Av Hugo Samzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ge först som det land, vilket vunnit de
flesta segrarna. Amerika kom tätt efter,
men långt bakom kommo de övriga
länderna. Till och med det lilla Finland
kom före Tyskland och Frankrike.
Nästan med överraskning hörde man
över allt Sveriges land, hur präktigt de
unga svenskarna skötte sig i tävlingarna
med de andra folkens idrottsungdom.
Och man blev glad för gamla Sveriges
skull. Så var det inte slut med landet
än, eftersom det hade så många friska
och duktiga söner. Liksom det förr i
världen segrat i hundra strider, så
kunde det segra än i dag, fastän i fredlig
kamp. Liksom de svenska krigairna förr
kunde se fienden i vitögat och skjuta
utan att darra på handen, så kunde
svenska skyttar än i dag med fast hand
och säkert öga sätta kulan i prick på
skjutbanan. Liksom de forna gula och
blå ryttarna stormat oemotståndligt fram
i krutrök och damm, så satte än i dag
svenska ryttare över alla hinder
snabbare och säkrare än några andra. Och
liksom en svensk förstått att göra
gymnastiken till det bästa medlet för
kroppens sunda utveckling, så voro de
svenska gymnasterna fortfarande främst med
de säkraste och vackraste rörelserna.
Redan genom sitt utseende och sin
hållning skiljde sig de svenska
idrottsmännen från de flesta andra folkens.
Inga voro så högväxta, smärta och
kraftfulla som de och deras kamrater från
Norge, Danmark och Finland. De
kommo inte fram till målet andfådda,
ut-schasade, halvdöda av trötthet, som
många andra täflande gjorde. Och även om
de inte voro de första i alla täflingar,
särskilt inte i en del kapplöpningar, så
voro alla de täflande svenskarna i
stället nästan lika duktiga, de voro
jämngoda. En eller ett par amerikaner
kunde springa om dem, men så kommo
svenskarna nästan i en klunga.
Det var roligt att vara svensk i de
dagarna. Alla kände vi, att vi äro i
släkt och höra ihop. Alla visste vi, att
runt om i Sveriges land finns fullt upp
med frisk och hurtig ungdom, som kan
öva sig själv till styrka, snabbhet och
duglighet, ungdom, som kan bli sitt lands
stolthet, bara den vill. Möjligheterna har
den; det ha vi fått bevis för. Det
gäller bara att begagna dem. (Forts.)
Solstrålar.
Av Hugo Samzelius.
Du vet ju, vad en solstråle är — icke
sannt? Ja visst vet du det, och du
svarar mig, att det är en utströmning ifrån
ljusets evigt rika källa, solen. Är du nu
riktigt hemma i dina stycken, tillägger
du dessutom, att vi ej kunna varsna
själva solstrålen utan endast det
kringsvävande dammet eller jordstoftet, vilket
göres synligt genom det ur luftlagren
frambrytande ljuset. Nåväl, detta är den
förklaring, som du giver från skolbänken
på en examen.
Men råkade jag eder i hemmen, barn,
eller ute på landet ett gott stycke från
skolhuset, då skulle vi slå oss ned kring
brasan en midvinterkväll eller på den
mjuka, mossöverdragna skogsmarken en
högsommardag, och sedan ville jag
berätta för eder litet om solstrålar i andra
bemärkelser, solstrålar, dem ni själva
kunna sprida, vännerna mina, solstrålar,
vilka man fångar ute i livet och
akt-samt bör gömma djupt inne i bröstet,
där de kunna värma ett helt
människoliv igenom.
För att få riktigt klart för oss, vilka
dessa märkvärdiga solstrålar äro, må vi
nu bläddra litet i levnadens brokiga
bilderbok och där tillsammans spana efter
dem. Strax finna vi där en solstråle,
dig själv, liten!
Dina föräldrar bodde i skogstorpet
eller i det lilla arbetarerummet, där mor
fejar och håller snyggt samt dagligen
vattnar både myrten och balsamin.,
Ensamma voro dina föräldrar länge med
alla sina trägna omsorger för hem och
uppehälle, innan du en dag föddes och
som en solstråle kom till dem. Dubbelt
så käckt och’ihärdigt började far genast
att arbeta, och mor strävade utan ro
eller rast för att hålla hemmet vid makt.
Du var en solstråle, när du kom till
världen, du, glöm då ej av det utan ee
noga till, att den solstrålen alltid måtte
lysa till glädje, till fröjd för de dina och
alla dem, med vilka du kommer i
beröring.
Nu vända vi sidan och bläddra vidare.
Minns du en gång, då du råkat skada
dig ute och grät riktigt bittert av smärta?
En person vandrade just förbi, hjälpte
upp dig från marken och pysslade om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
