Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskollärareväldet och våra allmänna läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är helt naturligt, att i vår tid, då de
sociala frågorna framför andra sysselsätta sinnena,
folkskollärarne i egenskap af lärare för största
delen af folkets barn i synnerligt hög grad skola
betraktas såsom samhällsgagnande tjänstemän och
därför röna erkännande och tillmötesgående.
Folkets offervillighet är stor, då det gäller folkskolan,
därom kan enhvar lätt göra sig förvissad.
Som exempel härpå kan enligt "Sveriges
officiella statistik" meddelas, att utgifterna för
folkskoleväsendet i vårt land på 31 år ökats med
öfver 34 millioner kronor. Utgifterna utgjorde
nämligen: 9,156,681 år 1880, 12,984,935 år 1890,
23,097,746 år 1900, 41,600,768 år 1910 samt
43,533,384 följande år 1911. Folkskolepalatsen
i städerna och de i allmänhet rymliga och
prydliga skolhus, som numera uppföras på
landsbygden, vittna också, att folket med intresse vårdar
sig om folkskolan. Detta är ju, som det bör vara,
och ingen afvoghet må hysas mot denna skola.
Men allt detta intresse, all denna omsorg har för
folkskollärarekåren inneburit en frestelse,
nämligen den att betrakta folkskolan såsom den enda,
af hvilken folket drar verklig nytta, och sig själf
såsom den kår, af hvilken hela vår kulturs väl
och ve är beroende. Och den frestelsen har den
unga och talrika folkskollärarekåren icke kunnat
emotstå.
Hur mäktigt folkskoleintresset anses vara i vårt
land, kan man finna bl. a. af ett yttrande, fälldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
