Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskollärareväldet och våra allmänna läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begränsning af tvångsämnenas antal, för större
valfrihet, t. o. m. inom realskolan och samskolan.
Alltså: åtskilliga läroverkslärare ifra, säkerligen i
största välmening, för specialisering, och
öfverstyrelsen arbetar, som vi nyss nämnde, på ett
förslag i denna riktning för gymnasierna. Och
öfverstyrelsens ställning är sådan, att man nog
kan påräkna, att hvad där förehafves, icke är
ägnadt ådraga sig ogillande från
ecklesiastikministerns sida.
Under sådana förhållanden kunde det ju se ut,
som om folkskolans lärare och lärjungar, hvar i
sin stad, hade ringa hopp att någonsin vinna
erkännande och anseende som bildadt folk, ifall
nämligen fack- och specialbildningen skulle i
människors omdöme utgöra en garanti härför.
Statsrådet Berg borde väl då, tycker man, med ovilja
se en specialisering inom läroverken, som endast
kunde tjäna till att ännu mera vidga klyftan
mellan bildade och halfbildade. Ty är fackbildningen
det afgörande i fråga om lärarne, bör väl samma
måttstock duga äfven beträffande lärjungar, af
hvilka många komma att i framtiden bli lärare.
Men af en sådan ovilja har ingenting förmärkts.
Och hvarför sträfvar han inte att inskränka
läroämnenas antal i seminarier och folkskolor, en
åtgärd, som i betydlig mån kunde närma dessa
skolor till likställighet med de linjedelade
läroverken och alltså bidraga att utjämna svalget mellan
bildade och halfbildade? I stället är det ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
