Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETTER. Vänta bara!
JOHN. Petter fiskare, jag känner er; för jag är John från
herrgården, dit Ni förr alltid kom och sålde er fisk.
IDA. Och jag är Ida från prästgården. Jag minns hur glada
vi var då Ni kom med er präktiga färska fisk. Då var Ni
hederlig karl, nu är ni spritsmugglare.
PETTER, (drar sig undan alltmera). Gå er väg
allesammans säger jag, och det strax. Den här stugan är min.
ERIK. Far säjer, att man aldrig supit så mycket i byn, som
man nu gör det. Och man har inte haft reda på, varifrån spriten
kommit. Nu vet vi det. Akta er!
PETTER. Ha, ha, ha! — Nej, gå hem och lägg er nu!
AXEL. Ni skrattar lika fult, som nyss i skogen. Men
kanske skrattar Ni inte, då Ni får höra om både slagsmål, mord
och självmord under veckan, där borta i byn, allt till följd av
dryckenskapen. —
MAJA-ULLA. Ja, det är sant. Hemska ting har skett.
JENNY. Och två hemmansägare där har för spritens skull
mistat sina gårdar och ägor och allt. Och den enas hustru dog
av sorg, och barnen tigger nu därinne på gatorna i staden.
PETTER. Gå er väg, säjer jag, gå, gå!
JOHN. Vi går strax. Men efter som vi alla hör till Hoppets
här och arbetar emot allt vad sprit och rusdrycker heter, så är
det var plikt att öppet säga er vad vi tänker. Icke sant, gossar
och flickor?
BARNEN. Ja, ja.
JOHN. Nåväl, den som åstadkommer att människor, som
förut varit kloka och goda, begynna slåss sinsemellan, eller
döda varandra eller sig själva; den som gör slut på hemfrid
och lycka, som tar mat och kläder av barnen, så att de måste
tigga sig fram, ja, den som åstadkommer allt detta för egen
vinnings skull, är en rövare, världens störste rövare. Petter —
fiskare, Ni är en sådan. — Och nu ska’ vi gå. —
VENDLA. Vänta litet! Jag har inte sagt just någonting
i afton, för jag har varit så rysligt rädd. Men nu är jag det inte
alls mera. (Går fram till Petter och fattar hans hand). Snälla
farbror rövare, fast jag förstår nu att det inte är farbror, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
