Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
från zigenarnes franska namn (les Bohémiens), än från
Böhmen. Ehuru först upptäckt i detta land, har den
nemligen ej på lång tid der blifvit anträffad, ej heller
annorstädes på kontinenten, förrän för ej synnerligen länge
sedan i Schlesien. I Skandinavien deremot förekommer den
spridd, hufvudsakligen i dess medlersta provinser,
ingenstädes särdeles talrik och knappt någonstädes beständig.
Deremot, om elden härjat en skog, eller om genom
oförståndigt svedjande öppna, nakna fläckar uppstått i en
sådan, så infinner sig ofta nog denna växt, för att efter
ett par år åter försvinna och uppträda i någon annan
trakt, der den dittills varit okänd och osedd.
En dylik företeelse kan ej undgå att förefalla dunkel
och oförklarlig, men detta gäller i ännu högre grad om
ett annat förhållande, som sedan lång tid ådragit sig
uppmärksamheten. Detta är det samband, som synes ega rum
mellan några ruderat-växter och vissa folkstammar. Liksom
gråsparfven troget följer sädesodlingen och uppsöker
nybyggarens boning i undangömda, afsides liggande
fjälldalar, så följer vårt vanliga grodblad (Plantago major)
européen troget till fjerran länder och infinner sig vid hans
boning midt i Amerikas vilda urskogar, hvarföre den
skarpsynte indianen tillagt denna växt det betecknande namnet
"den hvites fotspår", såsom skulle den uppkomma
hvarhelst en europé blott trampat marken. Lika troget följer
— åtminstone i medlersta Europa — spikklubban (Dat ur a
Stramonium) zigenarne och utmärker de platser, der dessa
horder för någon tid uppslagit sina tält; så beledsagar
Buntas orientalis Kyssen, Crambe tartarica och
Eucli-dium syriacum Turkarne, Blighia sapida och Crescentia
Cujete Negern. Genom denna egenhet kunna växterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
