Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Fi sr. 11.
påminna om bladen (och äfven i vissa afseenden uppfylla
dessas förrättningar), att flertalet menniskor säkerligen
tillägger dem namnet blad. Detsamma visar sig med den
egendomliga växt, hvaraf ett fragment här finnes afbildadt.
Hvad är naturligare än att, med
anledning af den yttre formen och
utseendet, antaga dessa delar vara
blad, och dock äro de i sjelfva
verket grenar. För ögonblicket vill
jag blott påpeka, att bladen aldrig
kunna utveckla någon blomma.
Vi finna således, att man, om
ej varsamhet iakttages, stundom
kan förblanda stammar med blad,
men ännu lättare sker en sådan
förvexling mellan stam och rot.
Tänka vi oss t. ex. en guldvifva
— hvar finnes dennas egentliga
stam? Icke kan det vara det
skaft, på hvilket blommorna äro
fästade, ty i sådant fall skulle denna växt sakna någon
stam före utvecklingen af blommorna och dessas
gemensamma skaft. Stammen ligger här dold i jorden, ocli
likartadt är förhållandet hos sipporna, näckrosorna,
liljekonvaljen och otaliga andra. Betrakta vi nemligen dessas
under jordytan varande delar, finna vi, såväl att deras spetsar
söka närma sig ljuset, som att de på sig ega åtminstone
lemningar af blad — allt egenskaper, som ej tillkomma
roten. Man skulle kunna kalla dessa bildningar för i
jorden vandrande stammar; de tillväxa nemligen i ena ändan,
under det att den andra småningom bortdör och afnittnar
Blommande gren af den s. k.
stickmvrten (Hvscus aculeatiis).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
