Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledningsändelser hos adjektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER 33
Eljest är -ig ett mångsidigt användbart nybildningsmedel,
nämligen:
A. Med huvudbet. »försedd med, behäftad med, full av».
1) I adj. med enkel form, hvilka bildas:
a) Till ämnesnamn, med -ig i särskild bet. »nersmetad,
sölad, smutsad» el. »fullskräpad» av något; t. ex. askig (full
av-aska), klistrig, mjällig (i håret; detta ganska vanliga adj.
saknas i de vanliga ordlistorna), mjölkig, pepprig, punschig, skälig
(nerskräpad med skal), smörig, sockrig, spottig, spånig, tvålig,
vaxig, äggig; gitmmig (till gummi); apelsinig (nersmetad av
apelsinsaft), chokladig, fotoge?iig, karamällig, spenatig, vaselinig,
ådekolonjig.
b) Mera sparsamt till andra slags subst., betecknande
konkreta flertal, såsom:
«) till personliga subst., t. ex. ett gubbigt, resp. nuckigt,
sällskap; till kvasi-personligt ord: spökigt hus.
(i) Till namn på smådjur, t. ex. myrig (full av myror), det
är så myggigt (fullt av mygg).
y) Till sakliga konkreta, t. ex. bjäfsig, puffig (besatt med
puffar: om en ärm), vassig strand.
c) Till andra slags icke-deverbativa subst., såsom:
a) Till subst. som hava avseende på markens beskaffenhet,
t. ex. skarig snö, spårig väg, tjälig mark.
(I) Till namn på sjukdomar, t. ex. frossig, snuvig, katarrig,
skavankig (om en människa = »skraltig»).
y) Till andra abstrakta, t. ex. gaskig, ruffig.
d) Till deverbativa subst., formellt lika med de samhöriga
verbens stammar (utan att adjektiven hava bet. av aktiva
particip). Hithörande adj. äro ish. användbara i neutr. sing., t. ex.
ss. predikativ i opersonliga satser. Sådana äro: jäktig, knogig
(om syssla, göromål), kr af sig, plockig o. små-plockig, plottrig
o. små-plottrig, skojig (i skolungdomens språk, ungef. = »lustig»);
slötig melodi (i tidn.); ryckig oro (se Lundeils ordlista).
2) I adj. med sammansatt form, hvilka bildas till subst.
som beteckna en självständig del av något helt (ss. kroppsdel,
klädesplagg m. m.; jfr -ad i adj. med samma betydelse).
K. Hum. Vet. Sam/, i Upsala. VI. 8. 3
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
