Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledningsändelser hos adjektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER
57
a) Till de kortaste formerna av uttryck för nationer eller
geografiskt enhetliga folk.
a) Ett par nyare adj. till inhemska folknamns-stammar på
•k: gästrikisk, närkisk.
$) Till utländska folknamn, t. ex.: Arabisk, armenisk,
australisk, belgisk, brittisk, burgundisk, egyptisk, flandrisk (ett i
svenskan nyare ord än t. ex. pommersk, ungersk), gotisk (götisk),
judisk, keltisk, kroatisk, malajisk, mongolisk, norma?idisk,
rumä-nisk, schwabisk, serbisk, slavisk o. s. v., för att icke nämna en
massa adj. till namn på forntida folk.
Särskilt brukas formen -isk, när folknamnets stam slutar på
-s eller -k (med undantag för några få gamla adj., ss. rysk,fransk,
tur ska bönor), t. ex.: Andalusisk,frisisk, hessisk, preussisk,
tscher-kessisk, saxisk, schweizisk, galizisk; baskisk, frankisk, grekisk,
turkisk, valackisk. Likaså, när stammen slutar på -r näst efter
huvudtonig vokal (frånsett det gamla adj. norsk, jfr fsv. irsker
»irisk»), t. ex.: Asturisk, bulgarisk, iberisk, illyrisk, irisk,
morisk, sibirisk, syrisk.
b) Till substantiviska mankönsformer av folknamn med
främmande avledningsändelser.
Hithörande adj. hänföra sig till betydelsen gärna direkt till
de kortare lands- el. stadsnamnen. T. ex.: Asiatisk, europeisk,
kandiolisk, orientalisk; till avledda stammar på -s: portugisisk,
samt adj. på -esisk, ss. albanesisk, genuesisk, japanesisk,
kinesisk, piemonlesisk, siamesisk, o. på -ensisk, ss. atheniensisk,
kre-tensisk (om dessa slutformer se vidare nedan).
c) Till subst. som äro namn på länder el. uttrycka relativa
el. något svävande territoriella begrepp.
Formen -isk betingas i några fall av särskilda fonetiska
förhållanden; för övrigt är här, liksom i fråga om adj. på -sk, svårt
att sätta bestämd gräns gentemot gruppen a. Hit höra ett par
bildningar till nordiska namn: Norr-, öster- o. västerbottnisk samt
färöisk. Andra t. ex.: Badisk, gascognisk, kalifornisk,
levan-tisk, nordisk (t. nordisch), patagonisk, polynesisk, savojisk,
sieben-biirgisk, skandinavisk, österrikisk. Med säregna former:
arte-sisk (till äldre form av fra. Artois), tunesisk (till Tunis).
d) Till en del stadsnamn, däribland några på -s, t. ex.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
