- Project Runeberg -  Om ändelser / Om avledningsändelser hos svenska adjektiv /
61

(1897) [MARC] Author: Fredrik August Tamm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledningsändelser hos adjektiv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM AVLEDNINGSÄNDELSER 61

fall av fonetisk anledning, dels ibland mera efter individuell smak
utan sådan anledning.

Närmare regler för särskilda fall:

ä) Av enstaviga namn på -s kunna adj. bildas än på -sk,
än på -isk. Men utan böjningsvokal är oftast endast formen på
-isk användbar. T. ex. Roos*ska el. Roosiska, Huss’ska el.
Hus-siska släkten; Fries ska el. Frie siska systemet; Knö siska premiet;
Schwartzska skolan, men en Schwartzisk roman.

b) Av namn med latinsk form på ~us bildas adjektiven i
regeln utan -us. Dock kan ibland -us följa med i adjektivet i
hvardagsspråk eller för att undvika missuppfattning av
grundordet, t. ex. Bergiusska släkten, Troiliusska släkten (för att skilja
från Troiliska av namnet Troili); Runiusska värser; Beroniusska
jämte Beroniska släkten o. s. v.

När -us faller bort, fogas till den avkortade stammen -sk,
när namnet ändas på -lus, annars -isk; m. a. o. hithörande adj.
fa slutform -isk, som ersätter antingen lus eller -us hos namnet.
T. ex. av namn på.-lus; romerska: Claudiska, Flaviska (käjsare);
inhemska: Afzeliska släkten, Stagnelisk vars, Celsiska
termometern, Svebiliska katekesen; av namn på -us utan i: Terseriska,
Fàhrœiska, Nyblæiska släkten,

c) Av tre- o. flerstaviga namn på svagtonigt ’a bildas adj.
på -sk med bortkastande av namnets -a, t. ex. Gyllenbågska
släkten, Sjöcronska samlingen, Oxenstiernsk stipendiat, ett
Gyl-lenstiemskt fideikomiss, Josefinska stipendiet.

d) I andra fall användes numera hällre -sk än -isk.

Dock finner man ibland -isk använt utan fonetiskt tvång,
t. ex. Maximisk kulspruta (G. H. T. 4 okt. 1897; kanske med
anledning av namnets stumma -e i slutet?); något särskildt
Hei-denstamiskt (Fröding: Grillfängerier, I, s. 25).

I äldre tid bildades oftare än nu adj. på -isk, t. ex. på
1700-talet Thamiska föreläsningarna (officiellt ännu med denna form,
men ändrat till Thamska i Nord. Familjebok XVI, 126).

2) Till ortnamn.

a) Av namn på -8 näst efter vokal bildas adj. på -isk, t. ex.
boråsisk(a), västeråsisk(a), strängnäsisk(a).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:33:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ftomndelse/adj/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free