Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledningsändelser hos adjektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
FREDR. TAMM
2. Nu v. användning. Med ändeisen -/ finnas i nutida
svenskan adj. avledda av substantiv av följande slag:
a) Till subst. utan attribut:
Lytt, nu till lyte, men ursprung!. partic. av fsv. vb. lyta,
som egentl. är denom. till ett fsv. adj. *liuter, motsv. isl. liötr
»vanskaplig, ful».
b) Till med attribut förenade subst., av hvilka de flästa
beteckna kroppsdel eller en andlig sida i människans väsen,
såsom : Bar-, bred-, lång-, smal-, hjul-benl m. fl.; fin-hyllt; glad-,
god-, miss-lynt; har-, lös-, sned-mynt jämte nyare form utan
om-ljud: bred-, in-, lös-, sned-, stor-, styv-munt; lång-, platt-,
uppnäst; god-, lång-, ond-, styv-, svag-, vildsint; bok-, fram-, klar-’,
kort-, lång-, när-, skarp-, svag-synt m. fl. (jfr sällsynt, som måste
hänföras till vb. synas, men av samma stam med prefix: försynt,
oförsynt till subst. försyn).
Några hithörande adj. hava sidoformer på -d: Bar-, darr-,
en-, hård-, lång-, släpp-, tom-, val-, vänster-hänt; hög-, låg-,
sid-länt; låg-mält; öm-tänt.
c) Hänförliga till subst. med attribut eller till verb med
adverbiell bestämning: Jämn-spelt (jfr jämnt spel, resp. spela
jämnt), grann-tyckt.
Anm. I sammanhang med dessa två adj. må påpekas
några till bet. likartade bildningar med -/ eller -d, hvilka avgjort
te sig som deverbativa, utan att kunna fattas som vanliga
particip, enär de hava aktiv betydelse: Djup-, kort-, kvick-tänkt;
ånger-köpt; lösgläfst; lom-hörd; trång-bodd; sann-spådd.
Nybildning med -t förekommer i enstaka fall efter
särskilt mönster, såsom låg-strändt (Sv. Turistför. Årsskr. 1898 s. 77):
efter låglänt.
ös: liksom t. -ös lånat av fra. -eux, -euse, härstammande
från lat. -ösus.
Hit höra med i svenskan brukliga grundord t. ex.: Dubiös
(efter t. lånat, icke från franskan, utan från senlat. dubiosus el.
ital. dubbioso), jibrös, nervös, skandalös; med små avvikelser från
nu v. grundord t. ex. ominös, muskulös, skrofulös; till stammar
som ingå i avledda subst. t. ex. pretentiös, religiös o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
