Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ändelser hos Adverb ock Prepositionsuttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B. Troligen av blandat ursprung, väsentl. från lt., i tvänne
uttryck:
I onödan, sannolikt ursprungl. översatt, med substitution
av -an för lt. -en, av ett lt. uttryck, hvilket ss. variant till det
likbet. mlt. van un-nôden är bildat med lt. nöden, dat. plur. av
lt. subst. nôt, nôd- »nöd».
Övermåttan, uttalat än ss. prepositionsuttryck av subst.
måtta med best. artikeln ock med över obetonat, än ss.
sammansatt med huvudaccent på över (jfr subst. övermått med uttr.
till övermått): nyare bildning för det likbet. fsv. ovir mato (matto,
matta) eller ovirmato o. s. v., ett lånord av mlt. overmâte (jfr da.
overmaade) i samma bet., med -an i svenskan väl substituerat
för lt. -en ss. kasusändelse i svaga böjningen; jfr nlt. (med dial.
ä för ö) äwermaten i samma bet.
as i uttryck med prepos. i, bildade av namn på årstider
(i vidsträckt mening) ock använda i bet. »under sistförflutna tid
(av det slag som grundordet uttrycker)».
1. Etym. o. hist. Egentl. är -as blott en variant,
uppträdande i yngsta fsv., till -s i andra tidsadverb, sådana som y.
fsv. i aftons »i går afton», i morghons »i morse» eller nutida
sv. i söndags o. s. v. (se I. -s nedan). Ehuru det tidigaste
exemplet i literaturen tycks vara y. fsv. i høstass (biformer: i
høstes samt, med r från dylika uttryck av vinter ock sommar,
i høstres, -ers), torde ändelsen -as hava utgått från adverb på -s,
bildade till de gamla formerna jula (gen. pl.) ock påska (fsv.
paska, även ss. nom. o. ack.) samt (om det är tillräckligt gammalt)
y. fsv. pingxsta, i det man hänförde uttrycken i julas, i påskas,
i pingstas direkt till de kortare formerna jul, påsk, pingst.
2. Nuv. användning. Nutida svenskans hithörande
uttryck kunna delas i tvänne grupper bildade av olika slags
årstidsbeteckningar, nämligen:
a) Av namnen på de s. k. fyra årstiderna: I våras, i
somras, i höstas, i vintras; även i fjol våras o. s. v.
b) Av namn på större hälger: I julas, i påskas, i pingstas.
En enstaka (dock endast partiell) nybildning är väl i
midsomras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
