Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behov i så vidsträckt omfång, att -are kanske i denna funktion
bör anses som böjningsändelse till bildande av ett slags
substantiviska particip, betecknande en permanent värksamhet.
Bland deverbativa nybildade ord på -are märkas särskilt
några till form eller betydelse egendomliga:
a) Gåpåare o. förståsigpåare.
b) Ord med härledd saklig betydelse, såsom körare
pådrivande vindstöt, ledare ledande artikel i tidning.
c) Ord med sekundär abstrakt betydelse, såsom giva någon
ett avbasare; taga sig en liten slumrare (el. hvilare), funderare;
göra en av stickare (t. abstecher), en överhalare. Med från
abstrakt bet. härledd saklig konkret: blandare (likör-)blandning.
1. d med (äldre) feminint genus i abstrakta subst. (ibland
även med härledd konkret betydelse), hvilka antingen äro avledda
av nomina ock hava i-omljud i förhållande till grundorden, om
dessas vokal kan mottaga sådant, eller äro avledda av verb av
2:a konjug., hvilka själva hava en vokal med gammalt i-omljud
(palatal vokal).
1. Etym. o. hist. Av fsv. -þ eller efter vissa
konsonanter -d, motsv. isl. -ð, -d ock got. -iþa av urgerm. -iþô- i
denominativa abstrakta. I denna germ. ändelse beror i egentl. på
grundordets slutvokal i stammen, någon gång motsvarande
förgerm. i, men vanligen av förgerm. e hos ē-, ō-stammar (germ.
a-stammar), därjämte analogiskt förekommande i avledn. från
u-stammar. Det egentliga suffixet var germ. -þô-, -ðô- av
förgerm. -tâ-, motsv. sanskr. -tâ-, fslav. -ta ock lat. (sällsynt)
-ta, i
denominativa abstrakta, ss. t. ex. sanskr. devatâ- gudomlighet,
nagnatâ nakenhet, fslav. rabota träldom, dobrota godhet ock till
stam på konsonant got. junda ungdom = lat. juventa. Redan i
de flästa forngerm. språken kunde ändelsen -iþô- bilda avledda
ord även till sådana svaga verb som motsvarade de got. på -jan
med pret. på -ida (ock de isl. verben av 2:a o. 3:e konjug., de
svenska i av 2:a konjug.), detta efter mönstret av sådana egentl.
denominativa subst. på -iþô-, till hvilka fans ett samhörigt
denominativt verb med denna böjning.
2. Nuv. användning. Med detta -d avledda subst. som
hava grundord i nuv. svenskan, äro:
a) Till subst.: Däld (till dal).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
