Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Könsumgängets fysiologi och teknik - VIII. Definition, förspel och kärlekslek - Kärlekskyssen - Olika kyssar - Kärlekskyssens karaktäristik - Variationer på kärlekskyss - Effleurage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det finns kyssar, som inte ha något med sexualdriften att
skaffa. Löjligt vore det att tillmäta varje kyss sexuella beve-
kelsegrunder, då ju man ofta kysser av konventionell grund och
det ju också finns kyssar, som inte bottna i en sexuell böjelse.
Denna senare kategori är dock mindre vanligt än man tror, ty
det sexuella spelar en betydligt viktigare roll i livet än man själv
vågar erkänna eller åtminstone säga.
I alla händelser är den s k. ärbara kyssen mycket mindre
oskyldig (varmed menas asexuell) än ett bekvämt moralbegrepp
anser den vara. Ja, även för mången mogen människa, som eljest
inte gärna hycklar med sig själv, har en vördsam eller medlidsam
kyss på pannan eller på handen längre fram visat sig vara allt
annat än ”oskyldig”.
Det finns dessutom kyssar, som trots en utpräglat sexuell na-
tur, tack vare den blyghet, med vilken de mottas eller ges, snarare
höra till förspelet än kärleksleken. Till dessa höra de kyssar
man utbyter under vissa sällskapslekar och de som halvvuxna
ynglingar och unga flickor kanske mest av nyfikenhet blygt ge
varandra.
Alla dessa kyssar sakna emellertid kärlekskyssens karakftä-
ristiska särdrag: att ges från mun till mun med ömsesidigt delta-
gande. .
Kärlekskyssen är rik på variationer. Från en lätt beröring av
läpparna med läppspetsarna, s. k. effleurage (5), löper den igenom
en hel skala av varialioner till den s. k. maraichinage (6), varvid
båda parterna länge, ja kanske timtals ömsesidigt föra omkring
tungan så djupt som möjligt i den andras munhåla.
(5) I massage användes uttrycket för en lätt strykning.
(6) S. k. efter maraichins, namnet på invånarna i Pays de Mont
i Vendéeprovinsen, där denna slags kärlekslek flitigt användes
av og:fta unga människor. Den öppenhet, med vilken den van-
ligtvis i den trakten tillämpas, tyckes inte i något avseende häm-
mat dess verkan. Det framgår bl. a. därur, att ortens läkare och
borgmästare, dr Marcel Bourgoin, i en liten avhandling, som
ingen mindre än professor Debove presenterade för Académie de
Médicine i Paris prisade metoden som ett ”verkligt botemedel”
mot avfolkningen.
Man har kallat metoden med ett vetenskapligt namn cataglot-
tisme. Men riktigare borde det heta cataglossisme.
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
