Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Det högre äktenskapets hygien - XVI. Kroppens hygien. Fjärde avdelningen - Egentlig barnsäng (två veckor)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För lekmannen varar barnsängen åtta å fjorton dagar. Det är
emellertid en god’!ycklig måttstock, som kan växla i olika län-
der, samhällsklasser, klimat och ekonomisk ställning. Bäst är
att räkna med den senare siffran som den riktigaste.
Den tid som sexualorganen behöva för att å:ierbildas (invo-
lution) sträcker sig över fem å åtta veckor och är beroende av
klimat, ras och personliga egenskaper. Mestadels varar involu-
tionen sex veckor. Den är hos icke ammande kvinnor avslutad
i och med, att menstruationen återkommer. Involutionsperio-
den kallas också av läkare för ”barnsäng”. Namnet motsvarar
emellertid icke det verkliga förhållandet och ställer ’bara till
begreppsförvirring. Vi komma därför inte att göra bruk därav.
Enligt vår åsikt varar alltså barnsängen fjorton dagar och åter-
bildningen sammanlagt sex veckor (involu’ionsperioden). Lä-
karna ge vanligtvis sina patienter inga råd om när könsumgänget
kan återupptagas och de bli också ytterst sällan direkt tillfrå-
gade. Resultatet blir i allmänhet, att kvinnor ur mindre välsitue-
rade klasser, som lämna sjukhuset efter åtta å tio dagar, drivas
att återupptaga umgänget alldeles för tidigt.
Å andra sidan finns det några författare, som bryta tystnaden,
men de kräva i allmänhet en alldeles för lång abstinensperiod,
nämligen under hela involutionsperioden, och medge endast un-
dantagsvis, att tiden utan risk kan begränsas till ”några” veckor.
Jag för min del kan inte inse varför abstinensperioden skall ut-
dragas till 6 veckor.
Man måste visserligen räkna med tre faktorer av lokal natur,
som utsätta de kvinnliga genitalierna för fara: infektion, blöd-
ning och upprivning av redan läkta sår. Jag har släppt ut
tusentals kvinnor från sjukhuset 12 å 14 dagar efter förlossnin-
gen och har ytterst sällan ordinerat abstinens. Många ha för-
täljt mig — och jag misstänker, att det var det stora flertalet —
att könsumgänget återupptogs omedelbart efter hemkoms’en.
De flesta av dessa kvinnor har jag undersökt på nytt sex veckor
efter förlossningen och jag kan inte erinra mig något fall (med
undantag för färsk dröppel, som också skulle ha framträtt efter
längre abstinens) där könsumgänget skulle ha inverkat störande
på den normala involutionsprocessen eller ha gett upphov till
sjukdomar.
Därtill finns för övrigt intet skäl. Under barnsängens första
dagar stå visserligen ingånsportarna för smittobärare vid-
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
