Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Betydelsen af orden »evighet» och »evig»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ordet aion [auor) förekommer i den grekiska lit-
teraturen i betydelsen af tid, tidrymd, tidehvarf, lifstid
men ingenstädes i betydelsen af en tid utan slut.
Endast i några adverbiala uttryck motsvarar det vårt
svenska »alltid», eller i negativa satser »aldrig» eller
»någonsin.»
Det motsvarande hebreiska ordet olam betyder
det förborgade, det aflägsna, forntid, tillkomman-
de tid, lifstid, tidsålder men aldrig i och för
sig en tid utan slut eller vårt »evighet». De
sjuttio uttolkarna hafva i sin grekiska öfversättning
(Septuaginta) af gamla testamentet återgifvit det
hebreiska olam 439 gånger med det grekiska aton,
hvaraf framgår, att de fattade dessa ord liktydiga.
Om nu själfva stamordet aion icke betecknar
ändlöshet, så följer ock däraf, att det härledda ad-
jektivet aionios (auunog) icke heller kan beteckna
något ändlöst, hvilket ock framgår däraf, att ordet
begagnas om ting, som redan upphört att vara till.
På samma sätt är det med »olam», då det står så-
som bestämning till ett annat substantiv. Detta hindrar
naturligtvis icke, att t. ex. aionios kan stå såsom
bestämning till begrepp, som i och för sig aro eviga,
i betydelsen af ändlösa, men då är det icke adjek-
tivet aionios, som meddelar dem denna betydelse.
Om man t. ex. sätter ordet aionios eller på svenska
eonislc såsom bestämning till Gud, hvilket dock fore-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
