Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Några ställen i Ebreerbrefvet och Uppenbarelseboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stodo nu plågorna i denna järnugn? Jo, Faraos
arbetsfogdar plågade dem med sina trälarbeten
(2 Mos. 1: 11) och förbittrade deras lif med tungt
arbete på murbruk och tegel m. m. (se v. 14). Men
huru betraktade Israels barn själfva sin vistelse i
Egypten? De säga: »O att Herrens hand hade
dödat oss i Egyptens land där vi sutto vid kött-
grytorna och hade mat nog att äta (2 Mos. 16:3)!»
Men deras vistelse där säges dock vara såsom i en
järnugn. Detta är således en öfverdrifven skildring
af deras tillstånd därstädes.
I kap. 17 och 18 talas, som bekant är, om skö-
kan och vilddjuret, hvarpå hon sitter. Att skökan
icke betecknar en viss person, ej heller en viss
grupp af mänskliga individer, torde enhvar lätt
nog inse. Att så icke är, framgår för öfrigt där-
af, att hennes vänner och anhängare framställas
såsom åskådare af hennes fall och undergång och
uppfyllas af sorg och fasa däröfver. Skökan är, så
tro vi, en symbol af det andligt-religiösa tillståndet
inom de i vantro, lögn, villfarelse och världslig-
het försjunkna folkkyrkorna och inom hvarje annan
andlig samfundsorganisation, som väl har gudaktighe-
tens sken men saknar dess lif och andekraft. Hvar och
en, som lärt känna evangelii sanning, vet, hvilket
mäktigt bålverk dessa folkkyrkor — vi tänka här-
vid i främsta rummet på de två stora katolska kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
