Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Kyrkofädernas åsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delarna härflyta af godhet. Det är därför rätt att
prisa honom liha mycket både för det, att han förde
in Adam i paradiset, som därför, att han utdref
honom därifrån, och att lofsäga honom icke allenast
för riket utan lika mycket för helvetet.» Och åter:
»Kristus öppnade icke allenast utan söndersprängde
kopparportarna, på det att fängelset skulle blifva
oanvändbart. Där det hvarken finns dörr eller rigel,
där kvarhålles ej den, som kommer dit in. Hvem
kan åter uppbygga, hvad Gud har fördärfvat? Jor-
diska konungar befria visserligen fångar, men de
lämna fängelseportarna orubbade. Kristus däremot
sönderbröt kopparportarna. Kristus steg ned i hades’
ytterst mörka och glädjelösa afdelning samt för-
vandlade det till himmelen, bortförande all dess rike-
dom, människosläktet, till sin kungliga skattkammare.
Afven häri öfverträffar Kristus konungarna, ty de
skicka sina sändebud, men han gick själf in i fäng-
elset för att sätta fångarna i frihet.»
Kasta vi en blick på den västerländska kyrkan,
så finna vi, att dess förnämsta lärare, såsom Am-
brosius, Hieronymus, ja, till och med Augustinus,
hade en uppfattning, som väsentligen skiljer sig
ifrån den protestantiska läran om af de s. k.
eviga straffen. Vi vilja anföra några exempel på
deras ställning till föreliggande fråga.
Ambrosius, ärkebiskop i Milano (f 397), ser i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
