Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Spectabilis vir Nicolaus de Maclauellis secretarius et mandatarius florentinus honorandus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var emellertid helt andra kurer som behövdes,
effektiva och redan utexperimenterade medel. Franska
segern vid Ravenna gav Republiken endast ett kort
andrum. Florentinare, som väl ingalunda voro så
skarpsinniga som ser Niccolò men som i gengäld ägde
en säkrare egoistisk instinkt, begåvo sig till franska
lägret — för att ställa sig in hos den fångne
kardinalen. Det österrikisk-spansk-engelska förbundet
tvingade de segrande fransmännen till skyndsam reträtt,
kardinal de’ Medici lösgavs, de spanska trupperna
intogo Prato och hotade Florens, gonfalonieren
abdikerade och gick i landsflykt. Den oprövade och oövade
milisen hade visat sig fullkomligt oduglig vid Pratos
intagande, Republiken hade icke längre något
försvar. En handfull ungdomar av tvivelaktigt rykte
gjorde sig till herrar i Palatset, och man började
underhandla med Medicéerna. Giuliano inbjöds till
Albizziernas — de gamla Medicéfiendernas — hus, och
kardinalens sekreterare, Bernardo da Bibbiena (sedermera
kardinal, känd skald och komediförfattare) som sökte
Giuliano i det Mediceiska palatset vid via Larga, höll
på att kvävas under mängdens kyssar och smekningar.
Och åter genljödo Florens gator av det gamla
Mediceiska stridsropet: palle, palle!
La Balìa, »välfärdsutskottet», som varit Cosimos och
Lorenzos verktyg, återupprättades. I övrigt gingo
Medicéerna varligen fram. Ämbetsmän, vilka icke visat
sig särskilt hätska mot den nya regimen, bibehöllos i
sina ämbeten som t. ex, förste sekreteraren Marcello
Virgilio. Machiavelli insåg till fullo de svårigheter,
som väntade honom. Han gjorde allt för att besvärja
stormen, skrev ödmjuka brev och bedyrade sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
