Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Om ärftliga furstendömen - 3. Om furstendömen av blandad typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig uteslutande till furstendömen och, i det jag
behandlar furstendömen i ovannämnd ordning, skall jag visa,
hur de kunna bibehållas och styras. Jag påstår, att
i arvstater, där man är van vid furstens ätt,
svårigheterna att bibehålla makten äro betydligt mindre än
i nyskapade stater; därtill behövs endast att handla som
förfäderna och i övrigt rätta sig efter
omständigheterna. Ifall en dylik furste är något så när duglig,
skall han alltid behålla makten, försåvitt icke något
alldeles särskilt och övermäktigt berövar honom den.
Och även om han berövas makten, skall han återfå den,
hur arglistig tronkräktaren än månde vara. Vi
hava till exempel i Italien hertigen av Ferrara, som
lyckades tillbakaslå venezianarnas anfall år 84 och
påven Julius’ anfall år 10 endast och allenast därför,
att han var rotfästad i sin stat. Den borne fursten
tvingas ej så ofta att såra andra och därav följer, att
han blir mera älskad. Gör han sig icke hatad genom
utomordentlig lastbarhet, är det helt naturligt, att han
blir omtyckt av sina undersåtar. Där furstendömet
finnes sedan gammalt och beständigt, saknas minnet
av och anledningen till nyhetsmakeri. Ty det är
alltid så, att en förändring lämnar grundstenen till
uppbyggandet av ännu en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>