Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Om andliga furstendömen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ac 105 en
Icke desto mindre — om någon skulle fråga mig,
varpå Kyrkans världsliga makt beror och hur det
kommer sig, att Kyrkan ända till Alexanders dagar
stod tillbaka för och åtnjöt föga respekt ej blott av
Italiens store utan även av vilken liten baron som
helst, under det att hon nu för tiden kunnat göra sig
fruktad av Frankrikes konung, mäktat fördriva honom
ur Italien och bereda venezianarnas undergång — om
någon gör mig denna fråga, så anser jag det icke
vara överflödigt att återkalla dessa välkända saker i
minnet.
Innan Carl, konung av Frankrike,! ryckt ned i Italien,
var detta land i påvens, venezianarnas, napolitanske
kungens, milanesiske hertigens och florentinarnas våld.
Tvenne saker lågo dem närmast om hjärtat: att icke
någon utlänning med vapenmakt inträngde i Italien
och att ingen bland dem själva erhöll ökad makt,
varvid man först och främst hade att tänka på påven
och venezianarna. För att hålla venezianarna tillbaka
fordrades det fullständig enighet mellan de andra
makterna, som fallet var vid Ferraras försvar.? Påven
åter kunde hållas i styr med hjälp av Roms baroner.
Dessa voro delade i två partier, Orsinis och Colonnas,
och det fattades dem aldrig tvisteämnen; ständigt
svängde de sina vapen under ögonen på påven och
bragte honom därigenom i ett tillstånd av ömklig
svaghet. Och ehuru det ibland uppstod en kraftfull
påve som t. ex. Sixtus (den fjärde, della Rovere) hade
att arbetet adresserats till påvens nevö och i själva verket
till påven själv.
2-Carl> VIII:
2 Under Cambrai-ligans krig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
