Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Huruvida befästningar och andra åtgärder, som furstar pläga vidtaga, äro nyttiga eller skadliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
or AT i
TJUGONDE KAPITLET.
HURUVIDA BEFÄSTNINGAR OCH ANDRA ÅTGÄRDER, SOM
FURSTAR PLÄGA VIDTAGA, ÄRO NYTTIGA ELLER
SKADLIGA.
För att kunna bibehålla makten ha somliga furstar
avväpnat sina undersåtar, andra ha hållit sitt folk
splittrat i partier; några ha med flit underblåst hatet
mot sig själva, andra ha sökt vinna för sig dem,
som de i början misstänkte för avoghet; några ha
byggt fästningar, andra ha rivit dem, som redan fun¬
nos. Om alla dessa olika tillvägagångssätt kan man
icke fälla något bestämt omdöme, utan måste man
undersöka varje särskilt fall, där ett dylikt handlings¬
sätt kan ifrågakomma ; likväl skall jag söka taga saken
så allmängiltigt, som ämnet tillåter.
Det har väl aldrig hänt, att den, som kommit sig upp
till furstevärdigheten, avvpänat sina undersåtar ;
tvärtom har han, om de saknat vapen, givit dem
sådana. Ty om du beväpnar dem, så bliva vapnen
dina, misstänkta personer bliva dina vänner, och de
trogna bibehållas i troheten och bliva ej blott under¬
såtar utan anhängare. Och då man ej kan beväpna alla
sina undersåtar, bör du gynna de därtill utvalda; de
andra behöver du icke bekymra dig så mycket om.
Dem, som du utmärker, bliva dig förbundna; de andra
ursäkta dig därmed, att man nödvändigtvis måste
gynna dem, som hava större förpliktelser och utsätta
sig för större faror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
