Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Huruvida befästningar och andra åtgärder, som furstar pläga vidtaga, äro nyttiga eller skadliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7”
det svagare partiet alltid ansluter sig till denna, och
det starkare ensamt ej förmår försvara landet. Venezi¬
anarna vidmakthöllo troligen av ovannämnda skäl
guelfernas och ghibellinernas partier i sina lydstäder ;
visserligen läto de det aldrig komma till blods¬
göra än att vända sig mot Venedig. Vilket — som
man sedermera sett — icke lände dem till gagn, ty
efter nederlaget vid Vailå repade en av dessa partier!
mod och berövade venezianarna herraväldet. Ett dy¬
likt tillvägagångssätt utvisar alltid en viss svaghet
hos vederbörande furste; i ett kraftigt styrt fursten¬
.döme tillåtes ej dylik splittring, som visserligen i
fredstid kan göra det lättare att hålla undersåtarna
i styr, men som i krigstid visar sig vara ödesdigert.
Fursten blir stor just genom att övervinna svårig¬
heter och motstånd, och särskilt är det för uppkom¬
lingen, som mer än arvfursten har behov av ett glän¬
sande rykte, en ödets gunst, när fiender resa sig mot
honom och giva honom tillfälle att segra. På den
stege, fienden har rest, stiger han mot höjderna.
Därför finns det folk, som påstå, att en vis furste bör
vara listig nog att vid tillfälle skaffa sig fiender, som
han kan besegra för att därigenom öka sin storhet.
Furstarna, och isynnerhet de nyblivna, hava funnit mer
trohet och haft mera nytta av dem, som de under
sin första regeringstid misstrodde, än av dem, som
redan från början voro väl betrodda. Petrucci, herre
till Siena, regerade huvudsakligast med ERA av
|
|1Detghibellinskaelleradelspartiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>