Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Orsakerna varför Italiens furstar förlorat sina riken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
old 163 [TA
ej något stort välde i jämförelse med det romerska
riket och det grekiska, med vilka han låg i fejd;
likväl uthärdade han under åratal kriget, just emedan
han dels förstod sig på krigsväsendet, dels visste att
ställa folket till freds och tygla de stora. Och om han
också till slut förlorade några städer, så behöll han
dock riket.
Dessa våra furstar, som under många år innehaft
sina riken för att sedan förlora dem, böra således
icke anklaga ödet utan sin egen oduglighet. Så länge
de sutto där i lugn och ro, tänkte de ej på, att tiderna
kunna förändras (och detta är ett allmänmänskligt fel:
att i gott väder ej bereda sig för stormen); när mot¬
gångarna sedan infunno sig, tänkte de blott på flykt
och ej på försvar, ty de hoppades att folken snart
skulle ledsna på segerherrarnas framfart och åter¬
kalla dem. Denna förhoppning kan man ju nog lita
sig till, när man icke har någonting annat, men att
för den skull försumma till buds stående medel är bra
galet; man låter sig väl icke frivilligt falla i förhopp¬
ning att någon skall komma och hjälpa en upp. Det
sker nämligen sällan, och sker det, så är det dock en
osäker hjälp, ett dåligt försvar, ty det beror ej av dig
själv. Att med egna krafter hjälpa sig själv, det är den
enda goda, den enda säkra, den enda varaktiga
hjälpen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
