Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furst Nechljudof - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jo, han är en riktig odåga, en lathund, en tjuv,
en lögnare och han plågar sin mor; ja, han ser ut att
vara en så inrotad odåga, att det aldrig kan bli folk
av honom.
— Jag vet inte, ers nåd, varför ni tycker så illa
om honom.
— Och hans hustru, avbröt godsägaren honom, —
tycks vara ett alldeles vidrigt fruntimmer. Den
gamla gumman är sämre klädd än en tiggerska och
har intet att äta, men själv kan hon klä sig fint och
han också. Jag vet verkligen inte, vad jag skall ta
mig till med honom.
— Jakob hade blivit märkbart förlägen, då
Nechljudof började tala om Juchvankas hustru.
— Nå, har han låtit det gå långt, så måste ers
nåd vidtaga lämpliga åtgärder, började han. — Han
lever verkligen i fattigdom såsom alla ensamboende
bönder. Men han håller i alla fall i viss mån på sin
värdighet i olikhet med de andra. Han är en klok
bonde, kan läsa och skriva, och som det synes, är han
också hederlig, så att det går an. Han kommer
alltid på skatteuppbörden. Och under min tid som
förvaltare har han tre år varit byäldste, också det
utan någon som helst anmärkning. För tre år
sedan fann förmyndaren för gott att avsätta honom;
så blev han i stället en ordentlig dagsverkare.
Kanske han tog sig ett litet rus ibland, när han var i
staden vid posten, men däremot måste man söka ut
lämpliga åtgärder. Det hände, att han hoppade över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
