Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furst Nechljudof - 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stugan rådde en stark värme, som icke blott
härrörde från solen utan även från ugnen, och en stark
lukt av alldeles nybakat bröd förnams. Från en
sovbrits tittade två ljushuvade pojkar och en flicka,
som kravlat sig upp dit i väntan på middagen,
nyfiket ned på godsägaren.
Nechljudof var glad över att se detta välstånd,
men samtidigt skämdes han inför kvinnorna och
barnen, som alla sågo på honom. Han satte sig
rodnande på bänken.
— Ge mig ett litet stycke varmt bröd, det tycker
jag om, sade han och rodnade ännu mer.
Karps hustru skar av ett stort stycke bröd och
gav det åt sin herre på en tallrik. Nechljudof teg,
ty han visste icke, vad han skulle säga. Kvinnorna
tego även. Den gamle smålog blitt.
— ”Men varför skäms jag egentligen? Alldeles
som om jag hade gjort mig skyldig till någonting?”
tänkte Nechljudof. — ”Varför framlägger jag inte
mitt förslag om farmen? Så dum jag är!” Och
ändå fortsatte han att tiga.
— Nå, far lille, Mitrij Nikolajevitj, hur
bestämmer ers nåd om mina söner? frågade den gamle.
— Jag skulle råda dig att över huvud inte släppa
iväg dem utan söka ett arbete åt dem här, sade
Nechljudof, som plötsligt fattat mod. — Vet du,
hur jag har tänkt ut det åt dig? Jo, du bör köpa
ett stycke kronoskog tillsammans med mig och så
åker...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
