Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dar och en post-trojka hålla utanför iiotellporten.
Portieren, väl insvept i sin stora päls, har krupit
in i en vrå.
”Att de kunna sitta och prata strunt så där en
hel natt”, sade en blek och uttröttad
hotelluppassa-re, som satt vid ingången. ”Jag har då alltid min
tur, när jag passar upp.”
Från närmast liggande rum hörde man rösterna
av tre superande unga män. De sutto kring ett bord,
där matrester och vinflaskor ännu stodo kvar. En
av dem en liten, omsorgsfullt klädd, ful och klen
ung herre satt tyst och godmodig och såg på
kamraten, som stod färdig att resa. Den andre, en ung
storväxt man, låg på en «offa invid bordet, och den
tredje, klädd i en ny, kort päls, gick fram och
tillbaka, och stannade blott då och då tör att taga sig
en krakmandel, som han behändigt krossade
emellan sina starka, prydliga fingrar. Hans ögon och
kinder lågade och han log oavbrutet. Livligt och
med hänförelse sökte han uttrycka sina tankar och
förklara, vad som låg honom på hjärtat, men orden
tycktes emellanåt tryta honom.
”Ja, nu kan jag säga allt”, sade han. ”Jag vill
inte söka att urskulda mig, men jag önskade, att du
kunde fatta det, så som jag själv fattar det, och
inte så, som den stora, trångbröstade hopen ser
saken. Du säger, att jag har orätt gent emot
henne”, tillade han, i det han vände sig mot den, som
så vänligt betraktade honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
