Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Till helgen, tänker jag.”
”Gurko har sagt mig, att din Dunajka låter
kurtisera sig av Fomuschkin”, sade Nazarka och bytte
plötsligt om samtalsämne.
”Nå, så må fan ta’ henne!” sade Lukaschka och
visade tänderna utan att skratta. ”Eller tror du inte,
att jag kan få en annan?”
”Gurko hade kommit till henne”, fortsatte
Nazarka, ”mannen var inte hemma, men Fomuschkin var
där och satt och åt kakor. Gurko dröjde där en
stund, men så gick han. Från fönstret, under vilket
han ställde sig, hörde han, hur hon sade: ”Nu har
han gått, den satan; varför äter du inte, min
älskling? Stanna hos mig i natt.” Då ropade Gurko
utifrån: ”Det är snyggt!”
”Det ljuger du!”
”Nej, det är vid Gud sant.”
Lukaschka teg, men efter ett ögonblick sade han:
”Nåja, om hon har fått en annan, så må fan vara
med henne; det finnes gott om andra flickor. Jag
är för resten trött på henne för länge se’n.”
”Ack, en så’n skojare!” sade Nazarka. ”Du skulle
förresten ha försökt din lycka hos Marjanka, hon
har ännu ingen käraste.”
Lukaschkas panna lade sig i djupa veck.
”Varför just Marjanka? ... hon är väl inte bättre
än någon annan.”
”Jo, säkert. Försök!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
