Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ensam gick Lukaschka samma väg tillbaka längs
floden, och hans blickar vilade än på vassen, än på
Tereks brusande vågor.
”De stå väl på vakt, de också”, sade han för sig
själv med tanken på abrekerna, eller smyga de
omkring här i närheten.”.
Plötsligt for han ihop och grep sitt gevär. Ett
knakande i vassen och ett plumsande i vattnet
hördes alldeles invid honom. Den mörka skepnaden av
ett vildsvin försvann i vassen. Flodens glänsande
spegel återgav bilden. Lukaschka siktade, men hann
ej skjuta, förrän djuret försvann i vassen. Han
svalde förtreten och fortsatte sin väg.. Kommen
nära bakhållet, visslade han. Kamraterna svarade
honom, och han gick fram till dem.
Nazarka hade somnat, väl insvept i sin pälskappa,
bredvid honom satt Erguschow med benen i kors
under sig. Han flyttade litet på sig för att ge plats
åt Lukaschka.
”Det är riktigt trevligt, att vara på vakt här!”
sade Erguschow., ”ett riktigt bra ställe. Har du nu
följt den gamle?”
”Ja, det har jag”, sade Lukaschka och bredde ut
sin kappa på marken. ”Och så har jag skrämt upp
ett vildsvin nära vattnet, ett vackert djur. Hörde
du?”
”Ja, jag hörde, hur det knakade i småskogen och
tänkte med detsamma, att du hade skrämt upp ett
villebråd. Men nu måste jag sova ett litet tag. Du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
