Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XIV.
Olenin promenerade verkligen på gården, då
Marjanka kom hem, och han hörde, hur hon sade: ”Vår
gäst.” Han hade tillbragt hela aftonen med
Je-roschka på trappan till den nya bostaden. Han hade
låtit bära ut ett bord, sin samovar, vin och ljus och
vid ett glas te och en cigarr hörde han på den
gamles berättelse. Jeroschka satt på ett trappsteg.
Luften var stilla, men ändock fladdrade ljuslågan, och
dess osäkra sken belyste än bordet och glasen, än
gubbens vita huvud. Nattfjärilar flögo omkring
och strödde stoftet från sina vingar, stötte mot
bordet och glasen och flögo in i ljuslågan eller
försvunno i mörkret utom ljuskretsen.
Olenin och Jeroschka tömde tillsammans fem
flaskor vin. Varje gång gubben fyllde på glasen, räckte
han det ena till Olenin, skålade med honom och
berättade utan att tröttna om kosacklivet fordomdags,
om sin far, som på skuldran kunde bära ett fyra
centners vildsvin och dricka två ämbar rödvin på
en kväll. Han talade om sin ungdom och om sin
vän Girtschik, som då pesten rasade, hjälpte honom
att föra hästar över från andra sidan Terek. Så
kommo jakthistorierna och huru han en morgon
fällde två hjortar, och historien om hans käresta,
som om natten sprang efter honom till posteringen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
