Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rapporterade, att allt var i sin ordning pä
posteringen.
Alltsammans föreföll Olenin löjligt. Det var
Gaw-rilov som om kosackerna endast lekte soldater. Men
formaliteter lades snart åsido under enkelt liv och
ryttmästaren, som var en lika slug kosack som de
andra, talade flytande tartariska med tolken. Ett
papper skrevs under och räcktes till tolken; sedan
togo de emot pengarna och gingo fram till liket.
”Gawrilov Lukaschka! ”Vilken av er är det?”
sade ryttmästaren.
Lukaschka tog av sig mössan och trädde fram.
”Jag har skickat rapport om dig till översten. Vad
följden blir därav, vet jag icke. Jag har föreslagit
dig till att få korset; till underofficer är du ännu för
ung. Kan du läsa och skriva?”
”Nej, inte alls.”
”Men annars är du en duktig karl”, sade
iyttmäs-taren alltjämt i förmanston. ”Från vilken Gawrilov
härstammar du? Från den ’brede’?”
”Brorson till denne”, svarade underofficeren.
”Jag vet, jag vet.”
”Nå ta nu i ett tag, hjälp till lite”, sade han till
kosackerna. Lukaschkas ansikte strålade av glädje
och syntes vackrare än vanligt. Han trädde tillbaka,
satte på sig mössan och slog sig ned bredvid Olenin.
Då liket hade burits ned till båten, gick
tschetsche-nen till stranden. Kosackerna gjorde ovillkorligen
plats för honom. Han stötte foten med kraft mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
