Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XXVII.
Kort före vinskörden kom Lukaschka ridande tiü
Olenin, han såg hurtigare ut än vanligt. Olenin,
som tyckte det var roligt att träffa honom, frågade:
”Nå, skall du gifta dig snart?”
Men Lukaschka gav inte alldeles svar på tal.
”Jag har bytt bort er häst på andra sidan floden”,
sade han. ”Men det är en häst det, en karbardiner
från Sowa. Jag förstår mig på hästar, jag!”
Hästen leddes omkring på gården och besågs
noga. Det var ett ovanligt präktigt djur, stort och
kraftfullt, glänsande och silkeslent, med yvig svans
och fina ben samt så välfödd och fet, att man kunde
sova på hans rygg, enligt Lukaschkas påstående.
Hovar, ögon, allt var utmärkt; han var vackert
tecknad som ett äkta fullblod. Olenin hade icke förut i
Kaukasus sett en så vacker häst.
”Och så han springer!” sade Lukaschka och strök
djurets hals, ”och klok är han, han följer troget sin
herre.”
”Fick du betala mycket emellan?” frågade Olenin.
”Det har jag inte räknat efter”, sade Lukaschka
småleende, ”jag har fått honom av en vän.”
”Märkvärdigt, ett underbart djur! Vad vill du
ia’ för den?”
”Man har bjudit mig etthundrafemtio rubel”, sa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
