Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XXXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ra fram ett ord, utan lyfte endast på mössan. Han
var förlägen, då han var ensam med Marjanka.
”Du skjuter nog bara kvinnor med bössan”, sade
Marjanka.
”Nej, jag skjuter inte.”
Båda tego.
”Du kunde hjälpa mig.”
Han tog fram en kniv och började att under
tystnad skära av druvor. Då han under bladen fann en
klase, som säkert vägde sina tre skålpund, på vilken
bären sutto tätt hoptränga av brist på plats, visade
han den för Marjanka.
”Skall jag skära av den? Äro bären inte omogna?”
”Giv hit!” Deras händer berörde varandra, hon
skrattade och såg på honom. Olenin grep hennes
hand.
”Ska’ du snart gifta dig?” frågade han.
Hon vände sig bort, utan att svara, och såg
allvarligt på honom.
”Älskar du Lukaschka?”
”Vad angår det dig?”
”Jag är avundsjuk.”
”Åh, verkligen?” _
”Jag svär det! Du är så vacker.”
Plötsligt kände han samvetsagg över, vad han
hade sagt, det föreföll honom så simpelt. Han
suckade, blev förvirrad och fattade hennes bägge händer.
”Ja, det må vara, hur det vill, men det är
ingenting för dig, du vill bara håna mig.” Men hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
