Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XXXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXII.
Han stannade ett par gånger och lyssnade på de
bägge flickornas klingande skratt och huru de ropade
något till varandra. Hela aftonen strövade han
omkring i skogen, utan att skjuta något, först i
skymningen återvände han hem. Då han gick över
gården, såg han, att visthusdörren stod öppen och såg
skymten av ett blått linne därinne. Han ropade
ovanligt högt på Wanjuschka för att ge tillkänna,
att han kommit hem och satte sig på sin vanliga
plats på trappan. Hans värdfolk var hemma, han
såg dem gå emellan stugan och visthuset, men de
bjödo honom icke att komma till dem. Marjanka
gick tvenne gånger genom porten. Det var
halv-mörkt, men han tyckte sig märka, att hon den ena
gången såg sig om efter honom. Med lystna blickar
följde han alla hennes rörelser, men kunde icke
besluta sig för att gå fram till henne. Då hon hade
gått in i stugan, gick han ned för trappan och
började att gå fram och tillbaka på gården. Men
Marjanka kom icke ut vidare.
Hela natten fortfor han att gå av och an på
gården och lyssna till det minsta ljud från värdfolkets
stuga. Han hörde deras samtal, huru de åto sin
aftonmåltid, togo fram sängkläderna och gingo till
vila. Han hörde, huru Marjanka skrattade åt
någonting; sedan blev allt tyst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
