Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XXXIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”God natt, Marjanka f I morgon går jag till din
far och mor och säger dem allt. Säg ingenting till
dess.”
”Vad skall jag väl säga?” sade Marjanka.
Båda flickorna påskyndade sina steg. Olenin gick
ensam och tänkte på allt, som hänt. Hela aftonen
hade han suttit i spiselvrån med Marjanka,
samtalande med henne.
”Vill du gifta dig med mig?” hade han frågat.
”Du narrar mig bara”, hade hon svarat glatt och
otvunget.
”Men kan du älska mig? Säg det för Guds skull!”
”Varför skulle jag inte älska dig, du är ju inte
ful”, sade Marjanka leende och tryckte kraftigt hans
händer.
”Så vita händer du har, vita som svanen!” sade
hon.
”Jag skämtar inte! Säg, gifter du dig med mig?”
”Varför inte, om far lille ger mig åt dig.”
”Tänk på det: Jag förlorar förståndet, om du
narrar mig. Jag kommer till dina föräldrar i
morgon och friar till dig.”
Marjanka började plötsligt att skratta högljutt.
”Vad menar du? Det är verkligen löjligt.”
”Det är sant. Jag köper mig ett hus och en
trädgård, låter skriva in mig som kosack.. .”
”Men, akta dig, älska inga andra kvinnor, då blir
jag svartsjuk.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
