Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saken mer humoristiskt och roade sedermera alla våra gemensamma
vänner med sina lustiga berättelser om resan och dess vedermödor.
Vi ankommo till Stockholm sent omsider på aftonen helt
genomblöta, och min reskamrat hamnade för natten på mitt
skrif-bord med den kraglösa uniformskappan som täcke. Följande dag
uppsökte han sin farbror och förmyndare och skaffade sig, sedan
han hos denne fått mynt, en fin bostad samt så småningom en
utvald umgängeskrets i den gladare genren. Kaptenen vid Svea
artilleri Malte Roos hade fått i uppdrag att leda hans undervisning,
men vinet, spelet och de sköna kvinnorna togo största delen af
Wredes tid, och slutresultatet af hans studier blef lika med noll.
Han köpte sig en fin ridhäst och skaffade sig en betjänt.
Härvidlag begagnade han sig af en särskild metod för att slippa göra
ett dåligt val. Han tog nämligen samtidigt tre kandidater på
prof, bland andra*en stackare, som hemkommit halfdöd från det
grekiska frihetskriget och som han sista profdagen fann liggande
stendöd i tamburen. Den, som han slutligen utvalde, var en f. d.
hunddressör, och till honom brukade Wrede ropa, då han lämnade
rummet: »Kom ihåg, att om excellensen Stierneld söker mig, du för
in honom i salongen.» Till omväxling nämnde han ibland äfven
andra namn men alltid i samma stil. Som detta dyrbara och
oregelbundna lefnadssätt ej passade mig och mina mera blygsamma
förhållanden, undvek jag att ofta vara tillsammans med Wrede denna vinter.
Jag hade också mycket att göra, ty jag hade beslutit försöka
att taga examen redan på våren 1836, något som Hazelius och
kamraterna ansågo nära på omöjligt, då jag ännu hade mycket att
slå i mig och därtill särskilda svårigheter på grund af min bristande
kunskap i svenska språket. Sveriges historia var jag också helt
okunnig uti, och dess studium kostade mig flera genomvakade
nätter. De trigonometriska problemen voro nära att bringa mig
till idiotism eller åtminstone till förtviflan, och jag skulle väl knappt
hafvaredt mig utan min kamrats, den hederlige Linds, biträde, hvilken
jag stundom väckte kl. 4 på morgonen för att få hjälp med för
mig olösbara problem. Ännu har jag svårt att fatta, hvarför unga
män, som ej skola blifva ingenjörer eller ägna sig åt vetenskaperna,
3 — 111762. Dardel, Minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
