Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som behärskar staden och redden. Min onkel skötte själf sin
trädgård, hvilken frambragte en myckenhet präktiga frukter; också
dignade vårt bord dagligen under massor af jättestora äpplen och
päron. Jag använde förmiddagarna till att taga skisser samt
sällskapa med några unga neuchåtelare, anställda på kontor i Le
Havre. Vid bordet brukade onkel, hvilken i sin svarta kalott såg ut
som en sybaritisk abbé, låta mig berätta om min vistelse i Sverige,
medan han själf smuttade på sin gamla Bordeaux eller njöt af den
gödda kapunen och de väldiga, saftiga päronen. Den vecka, jag
tillbragte hos honom, verkade välgörande på min mage, som länge
lidit af den magra dieten hos moster, och jag kände mig nu som
en helt annan människa.
Då jag for uppför Seinefloden, hade jag sällskap af d. v.
kaptenen G. af Nordin, och vi besågo tillsammans Rouens vackra
domkyrka, hvarefter jag tog diligensen till Paris, där jag väntades
af min kusin Paul Carbonnier, som redan vistats där ett år för
idkande af ingenjörsstudier. Han var en ståtlig ung man med
distingeradt utseende samt hade oinskränkt kredit hos sin fars
bankir, och fast han var förståndig och stadig till sin natur, nekade
han sig just ingenting. Han hade sin abonnerade plats på operan,
sin lilla, fina ungkarlsvåning vid Place Odéon samt ett kotteri lika
lyckligt lottade vänner att umgås med. Vi hade under
uppväxtåren varit i samma pension i Aargau, och ehuru han var ett par
år äldre än jag, så hade vi alltid varit goda vänner och kamrater.
Också var det mottagande, jag här fick, öfversvallande hjärtligt.
Själf ytterst elegant, kunde han emellertid ej undgå att lägga märke
till min väl enkla klädedräkt. Tillåt mig», sade han, »att taga
dig med till min skräddare, sedan gå vi till skomakaren,
skjort-handlaren m. m. Som du nu skall bo hos mig, vill jag, att du
skall vara lika fin som jag. Kostnaderna åtager jag mig
naturligtvis.» Jag hade icke hjärta att säga nej, och två dagar
härefter var jag som förvandlad från hjässan till fotabjället. Jag tror
jag aldrig känt mig så lycklig, som då jag nu skådade min bild
i min kusins stora spegel. Vi besågo sedan tillsammans Paris och
dess omgifningar och hade förtjusande roligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
