Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het från min sida. Det var vid Ruder hos ryttmästare Focks, min
hustrus faster och farbror. Vi hade just kört därifrån, då jag
vid den prydliga gårdsgrinden vände mig om för att en sista gång
hälsa värdfolket, som stod på trappan. I detsamma stötte
vagnshjulet till det troligen åldriga staketet, hvilket ögonblickligen flög
i spillror.
Vid återkomsten till Stockholm förde jag min hustru till mitt
trefliga hem vid Blasieholmstorg, och det var med en särdeles
angenäm känsla, som jag nu befann mig vid egen härd. Framtiden
lekte för mig ljus och leende. Vår husvärd, professor Krafft, var
ett gammalt original, som i sitt sätt och sin klädedräkt sökte
efterlikna franska revolutionens
koryféer. Han hade själf också varit
i Paris under republikens första
dagar. Hans skarpt markerade drag,
hans fritt hängande hår, hans i flera
hvarf kring halsen virade halsduk,
allt erinrade om konventets män.
Han hade varit elev af David och
målade i synnerhet porträtt.
Härstammande från en berömd
konst-närssläkt, hade han äfven en
medfödd talang, och man kan från hans
första tid se af honom utförda
förträffliga porträtt, men den lätthet,
hvarmed han målade, i förening med
hans vinstbegär kom honom snart
att urarta. Det var han, som
under vintern brukade måla en mängd
frackar af olika färg på sina dukar
för att sedan under sommaren resa
omkring och sätta hufvuden på dem; man behöfde blott nämna
den färg, man önskade på sin frack, så var taflan snart färdig.
Artisten hade härigenom samlat en vacker förmögenhet men
ansågs för en girigbuk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
